Musik och språk – Ulf Jederlund
Det ”mångspråkande” barnet
Enligt Jederlund(2002) använder små barn många språk spontant och deras språk räknas som olika genom deras uttryck som skratt, glädje, gråt och deras humör som orolig och lugn, deras lekspråk, sång, dans, rörelser, verbala och icke verbala språk. Barnen har en väldigt kommunikativ förmåga som utrycks på olika sätt och läraren bör hjälpa barnen genom att upmuntra och stimulera barnen för deras språkutveckling. Genom att utveckla barns kroppsspråk och rörelseförmåga skapar barnen bildspråket. Barn som sjunger eller hittar musikpulsen i sången utvecklar de samtidigt talspråket.
Barnsyn och kunskapssyn
Jederlund(2002) påstår att läroplanerna(Lpfö 98 och Lpo94) har också ett föränderligt mål om barns utveckling och lärande. Barnen lär sig genom lek, skapande och sociala samspelet, och genom nya former av kunskap så som musik dans och rörelse utvecklar barnen kommunikationsförmågan och den musikaliska förmågan och är nästan likadant med den språkförmågan. Detta kan ske genom att barnen bör aktivt engagerar sig med musik, rörelse, dans och barnen visar sina olika erfarenheter både muntligt och skriftligt och utvecklar sig socialt.
Den musikaliska föräldern
Sättet hur man använder talljudets längd, tempo, rytm, styrka, och tonhöjd är det viktigt för barns kalls det för babyspråk. Ibland kan de höjas talljudet bara för att fånga barnets uppmärksamhet eller för att hålla kvar barns leende då ställer man frågor ja och nej för att som är som till exempel ”klockliknande” frågor. Föräldrarnas ändring av språket beror på barns ålder. Hos små barn är föräldrarna mer intonationskontruerade det ville säga att föräldrar kommunicerar med barnen med mer känslor och repetition för att barnen skall uppmuntras och utvecklas inom olika aktiviteter i förskolan.(Jederlund 2002).
Den musiska människan - Jon – Roar Bjorkvold
Barns spontansång är väldigt viktig för utvecklingen och detta kan användas av barnen genom olika situationer som till exempel när barn lär sig hoppa och samtidigt sjunger. Då känner barnen sig säkrare och lär sig både sjunga och hoppa samtidigt.
Fantasin är viktigt för barns utveckling och läranden. Fantasin kan man även utveckla genom leken och musiken. Bjorkvold(2005) anser att människan bör lyssna på sinna yttre verklighet och inre känsla. Sedan i leken bör barnen använda fantasin och vara kreativa och samt använda sång i leken som förstärker deras självkänsla och självförtroende.
Enigt Bjorkvold(2005) är musiken en viktig resurs och bör kunna användas som verktyg för läranden i förskolan. Samt användanden av instrument man börjar redan vid tidigt ålder. Många barn klarar av att spela ett instrument. Detta är genomgången från barns spontansång till de att spela en instrument. Det kan ske utan problem bara att man inte pressar barnen utan barnen få göra det med vilja.
Referenser:
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar