Litteraturseminarium 2 4/3 2011

Litteraturseminarium 2 – Lars Lilliestam, Musikliv

Folkmusik konstmusik och populärmusik

Enligt Lilliestam(2006) i västerländskkultur är musiken före 200 år sedan delat i konst, folk och populärmusik. Folkmusik var samling och dokumentering på tidens folkkultur, folksagor, folkvisor, folkdans och folkmusik. Detta dokumenterades sedan från män som var akademiker från stora Europas städer. Akademikerna var anonyma som jobbade för att samhället skulle förändras och genom muntliga traditioner, gehörsinlärningar visades att man var kritisk. Folkmusik kallades också som ”de breda folklagrens musik” så att till ex svensk musik kallas också för nationell musik( folkmusik). Konstmusik var i 1800- talet som konstnärlig originell, personlig, nyskapande och djup. Konstmusiken kunde man kalla som klassisk musik och det ingår symfonisk musik, kammarmusik, opera och kyrkmusik. Populärmusik är musik som många tycker om och där ingår dansmusik, schlager, visor, rock, jazz. Men idag är konst och populärmusik blandad som man kan kallas som modern konstmusik och forskning och uppfinning på något nytt ljudexperiment som aldrig hördes tidigare.

Musik och kommunikation

Lilliestam(2006) förklarar en informationsteori om kommunikation som utvecklades i 1900-talet av forskare i USA. Enligt teorin sändes information genom en sändare och mottagaren är lyssnaren som är passiv och förstår budskapet av sändaren som till exempel budskapet är musiken. Men i moderna medie- och kommunikationsforskare används inte den klasiska informationsteorin som kallades för järnvägsmodellen. Människor har olika sätt på tolkningar av budskapet som till exempel musik budskap. En annan modell som används för samspel mellan musik och budskap är konstruktionistisk eller interaktiv kommunikation där musiken betyder som hur den låter, text innehåll, visuella koder, beteenden, vem som framför musiken.

Med människan avses lyssnaren och hennes historia, kultur, fördomar etc. med situationen menas hur man lyssnar på musiken t.ex. när, var, hur, om det är levande eller inspelning. I gemförelse med järnvägsmodellen är detta modellen mer komplicerad och det är flera faktorer som samspelar i.

Att lyssna på musik

Lilliestam(2006)anser att lyssnandet på musik kan ske på flera olika sätt och det beror på situationer och hur man lyssnar, när och varför lyssnar man på musik. Människor lyssnar på musik när de är ensam hemma, från radio, i- pod, tv, på fest för att skapa atmosfär på dans, disko etc. Nästan alla ungdomar nuförtiden har sina egna inspelningsapparater och lyssnar på sin egen vald musik. I andra sidan gamla människor har ingen musik alls eller har en radio eller en gammal grammofon. Man ibland lyssnar man på musik som man inte har valt själv till exempel radion. Det finns fyra olika lyssnartekniker:1.lyssna till musik som klangkuliss där musiken blir ett trevligt sällskap, 2. Klangberusningstekniken där den” triviala omgivningen försvinner och de rus som den klangliga prakten försätter en i,”3. hantverkslyssnande där man lyssnar bara på hur de separata tonsättarna tonsätter på eget sätt, 4. innehållslyssnande där känslorna återuppstår av lyssnandet på musik.

Musik, minnen och nostalgi

Enligt Lilliestam(2006) har alla människorna sina egna berättelser om sina egna liv och erfarenheter. Det blir som en historia eller minnen och kan också berättas genom sång, cd-skivor etc. En del musikstycket som man lyssnar mins man sedan man var ung och detta kan följa med oss hela livet eller genom att lyssna på en del musikstycke känner man sig hemma och man skapar trygghet till sig själv. När människor pratar om musik pratar de om sina minnen och använder ordet nostalgi vilket betyder att man längtar hem eller till något förlorad. Minnen kan vara kopplat till olika sort av musik som lyssnades när man var ung, musik från tv- eller radio, barnvisor, en låt i film etc.

Musik och humor- och känslohantering

Lilliestam(2006) påstår att musiken är ett bra verktyg för att människorna ska få bra humor. Många lyssnar på musik för att de ville reglera sina känslor eller humor. De brukar lyssna på olika sort av musik beror på om man vill lugna sig eller avslappna. Många använder musik för att påverka sig själva och det använder ”må bra musik” eller ”depparmusik”. En del människor som mår dåligt lyssnar på deppar musik och sedan gråter från djupt och sedan mår bättre. Då rensar de ut allt bedrövelse och mår bra igen.

Musik och arbete

Enligt Lilliestam (2006) många människor lyssnar på musik när de arbetar.  Det använder musik för att uppmuntra när arbetet känns tråkigt. I dag används mycket musik på arbetsplatser. En del har sina egna apparater som lyssnar sin egen musik medan de andra lyssnar på radio på ett kollektivt sätt. I affärer används man mycket musik som blir för både personalen och som backgrund till gäster. En del gillar inte musik på arbetsplatser och det kan vara hinder för deras trivsel.

 Referenser:

Lilliestam, Lars (2006). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med människor. Göteborg: Ekeby