Att känna rörelse 25/3 2011

Den dagen var vi på drama salen och vi lärde oss hur viktigt det är att barnen för röra på sig med musik. De får känna sig delaktiga och lär sig genom att härma varandra. Samt övar barnen för att samarbeta, leda, lär känna sin kroppsuppfattning, vara kreativa, träna motoriken, utvecklar sin kreativitet etc.

Studiebesök 3

Det är så häftigt när man kan sjunga till sin syster på hennes bröllop även om man är amatör. Det är modigt anser jag!:)och jag blev så fascinerade när jag lyssnade på henne.....härligt!:) 

Studiebesök 2

Jag var i Turkiet förra året och den filmklippen är från en stad so heter Pammukale. Där ä en härlig vattenljud som rinner vid de vita stenarna. Det är avslappnande anser jag fast det var mycket varmt.

Litteraturseminarium 3 23/3 2011

Musik och språk – Ulf Jederlund

Det ”mångspråkande” barnet

Enligt Jederlund(2002) använder små barn många språk spontant och deras språk räknas som olika genom deras uttryck som skratt, glädje, gråt och deras humör som orolig och lugn, deras lekspråk, sång, dans, rörelser, verbala och icke verbala språk. Barnen har en väldigt kommunikativ förmåga som utrycks på olika sätt och läraren bör hjälpa barnen genom att upmuntra och stimulera barnen för deras språkutveckling. Genom att utveckla barns kroppsspråk och rörelseförmåga skapar barnen bildspråket.  Barn som sjunger eller hittar musikpulsen i sången utvecklar de samtidigt talspråket.

Barnsyn och kunskapssyn

Jederlund(2002) påstår att läroplanerna(Lpfö 98 och Lpo94) har också ett föränderligt mål om barns utveckling och lärande. Barnen lär sig genom lek, skapande och sociala samspelet, och genom nya former av kunskap så som musik dans och rörelse utvecklar barnen kommunikationsförmågan och den musikaliska förmågan och är nästan likadant med den språkförmågan. Detta kan ske genom att barnen bör aktivt engagerar sig med musik, rörelse, dans och barnen visar sina olika erfarenheter både muntligt och skriftligt och utvecklar sig socialt.

Den musikaliska föräldern

Sättet hur man använder talljudets längd, tempo, rytm, styrka, och tonhöjd är det viktigt för barns kalls det för babyspråk. Ibland kan de höjas talljudet bara för att fånga barnets uppmärksamhet eller för att hålla kvar barns leende då ställer man frågor ja och nej för att som är som till exempel ”klockliknande” frågor. Föräldrarnas ändring av språket beror på barns ålder. Hos små barn är föräldrarna mer intonationskontruerade det ville säga att föräldrar kommunicerar med barnen med mer känslor och repetition för att barnen skall uppmuntras och utvecklas inom olika aktiviteter i förskolan.(Jederlund 2002).

Den musiska människan - Jon – Roar Bjorkvold

Barns spontansång är väldigt viktig för utvecklingen och detta kan användas av barnen genom olika situationer som till exempel när barn lär sig hoppa och samtidigt sjunger. Då känner barnen sig säkrare och lär sig både sjunga och hoppa samtidigt.

Fantasin är viktigt för barns utveckling och läranden. Fantasin kan man även utveckla genom leken och musiken. Bjorkvold(2005) anser att människan bör lyssna på sinna yttre verklighet och inre känsla. Sedan i leken bör barnen använda fantasin och vara kreativa och samt använda sång i leken som förstärker deras självkänsla och självförtroende.

Enigt Bjorkvold(2005) är musiken en viktig resurs och bör kunna användas som verktyg för läranden i förskolan. Samt användanden av instrument man börjar redan vid tidigt ålder. Många barn klarar av att spela ett instrument. Detta är genomgången från barns spontansång till de att spela en instrument. Det kan ske utan problem bara att man inte pressar barnen utan barnen få göra det med vilja.

Referenser:

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Studiebesök 1

Under min vfu-vecka var vi på teater med barnen och tittade på Pettson och Findus musikalen. Det uppträdde elever från kulturskolan i Borås och det var många förskolebarn som var där. De sjöng mycket bra och barnen tyckte var jätte roligt. Efteråt fick barnen återberätta sagan (musikalen )samt försökte sjunga till andra barn genom att härma kycklingarna och jag anser att det är viktigt att uppmuntra barnen att återberätta för att det lär sig kommunicera och utvecklar språket. Samt genom att lyssna på musik blir barnen glada och får lust och vilja för att utveckla och lära sig mer.

Litteraturseminarium 2 4/3 2011

Litteraturseminarium 2 – Lars Lilliestam, Musikliv

Folkmusik konstmusik och populärmusik

Enligt Lilliestam(2006) i västerländskkultur är musiken före 200 år sedan delat i konst, folk och populärmusik. Folkmusik var samling och dokumentering på tidens folkkultur, folksagor, folkvisor, folkdans och folkmusik. Detta dokumenterades sedan från män som var akademiker från stora Europas städer. Akademikerna var anonyma som jobbade för att samhället skulle förändras och genom muntliga traditioner, gehörsinlärningar visades att man var kritisk. Folkmusik kallades också som ”de breda folklagrens musik” så att till ex svensk musik kallas också för nationell musik( folkmusik). Konstmusik var i 1800- talet som konstnärlig originell, personlig, nyskapande och djup. Konstmusiken kunde man kalla som klassisk musik och det ingår symfonisk musik, kammarmusik, opera och kyrkmusik. Populärmusik är musik som många tycker om och där ingår dansmusik, schlager, visor, rock, jazz. Men idag är konst och populärmusik blandad som man kan kallas som modern konstmusik och forskning och uppfinning på något nytt ljudexperiment som aldrig hördes tidigare.

Musik och kommunikation

Lilliestam(2006) förklarar en informationsteori om kommunikation som utvecklades i 1900-talet av forskare i USA. Enligt teorin sändes information genom en sändare och mottagaren är lyssnaren som är passiv och förstår budskapet av sändaren som till exempel budskapet är musiken. Men i moderna medie- och kommunikationsforskare används inte den klasiska informationsteorin som kallades för järnvägsmodellen. Människor har olika sätt på tolkningar av budskapet som till exempel musik budskap. En annan modell som används för samspel mellan musik och budskap är konstruktionistisk eller interaktiv kommunikation där musiken betyder som hur den låter, text innehåll, visuella koder, beteenden, vem som framför musiken.

Med människan avses lyssnaren och hennes historia, kultur, fördomar etc. med situationen menas hur man lyssnar på musiken t.ex. när, var, hur, om det är levande eller inspelning. I gemförelse med järnvägsmodellen är detta modellen mer komplicerad och det är flera faktorer som samspelar i.

Att lyssna på musik

Lilliestam(2006)anser att lyssnandet på musik kan ske på flera olika sätt och det beror på situationer och hur man lyssnar, när och varför lyssnar man på musik. Människor lyssnar på musik när de är ensam hemma, från radio, i- pod, tv, på fest för att skapa atmosfär på dans, disko etc. Nästan alla ungdomar nuförtiden har sina egna inspelningsapparater och lyssnar på sin egen vald musik. I andra sidan gamla människor har ingen musik alls eller har en radio eller en gammal grammofon. Man ibland lyssnar man på musik som man inte har valt själv till exempel radion. Det finns fyra olika lyssnartekniker:1.lyssna till musik som klangkuliss där musiken blir ett trevligt sällskap, 2. Klangberusningstekniken där den” triviala omgivningen försvinner och de rus som den klangliga prakten försätter en i,”3. hantverkslyssnande där man lyssnar bara på hur de separata tonsättarna tonsätter på eget sätt, 4. innehållslyssnande där känslorna återuppstår av lyssnandet på musik.

Musik, minnen och nostalgi

Enligt Lilliestam(2006) har alla människorna sina egna berättelser om sina egna liv och erfarenheter. Det blir som en historia eller minnen och kan också berättas genom sång, cd-skivor etc. En del musikstycket som man lyssnar mins man sedan man var ung och detta kan följa med oss hela livet eller genom att lyssna på en del musikstycke känner man sig hemma och man skapar trygghet till sig själv. När människor pratar om musik pratar de om sina minnen och använder ordet nostalgi vilket betyder att man längtar hem eller till något förlorad. Minnen kan vara kopplat till olika sort av musik som lyssnades när man var ung, musik från tv- eller radio, barnvisor, en låt i film etc.

Musik och humor- och känslohantering

Lilliestam(2006) påstår att musiken är ett bra verktyg för att människorna ska få bra humor. Många lyssnar på musik för att de ville reglera sina känslor eller humor. De brukar lyssna på olika sort av musik beror på om man vill lugna sig eller avslappna. Många använder musik för att påverka sig själva och det använder ”må bra musik” eller ”depparmusik”. En del människor som mår dåligt lyssnar på deppar musik och sedan gråter från djupt och sedan mår bättre. Då rensar de ut allt bedrövelse och mår bra igen.

Musik och arbete

Enligt Lilliestam (2006) många människor lyssnar på musik när de arbetar.  Det använder musik för att uppmuntra när arbetet känns tråkigt. I dag används mycket musik på arbetsplatser. En del har sina egna apparater som lyssnar sin egen musik medan de andra lyssnar på radio på ett kollektivt sätt. I affärer används man mycket musik som blir för både personalen och som backgrund till gäster. En del gillar inte musik på arbetsplatser och det kan vara hinder för deras trivsel.

 Referenser:

Lilliestam, Lars (2006). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med människor. Göteborg: Ekeby

Litteraturseminarium 1 24/2 2011

Litteraturseminarium 1- Cox, Gottberg, Wiklund

Gottberg, Jessica(2009) - Musiken och rytmiken i praktiken.

Läraryrket är ett konstnärligt arbete

Gottberg(2009) anser att på Södra Latins gymnasium används musik drama och poesi i undervisningarna och påstår att leken är väldigt viktigt för läranden i alla åldrar. Det nämns också att metoderna som man använder i gymnasium går det lika bra att använda med yngre barn. Läraren Eva Winiarski är läraren som undervisar i Södra Latins gymnasium i ämnena svenska och religion. Hon anser att det skulle bli väldigt bra om alla lärare skulle börja med sina undervisningar genom att använda(illustrera) musik som start av en lektion. Det skulle ge mer betydelse och lektionen skulle bli mer betydelsefullt samt som det väcks känslor hos elever. Eva Wiklund jobbade själv i Waldorfskolan där de använde mycket estetik som musik, bild och drama vid deras undervisningar. Det krävs lite engagemang för lärarna att vara kreativa vid varje lektion vilken sedan ger ett bra resultat och eleverna får en känsla, inlevelse, lust och lärande om olika ämnena.

 Jag anser att det är ett bra sätt att starta lektionerna med musik eller med något annat som läraren själv skapar som till exempel olika bilder, visandet på någon pjäs av drama som passar bra till lektionen, för att det väcks mer intresse och känslor till barnen för just det som man undervisar till dem. Jag håller med författaren där hon anser att lärarna bör vara lekfulla, kreativa och hela tiden skapa nytt eller hitta nya metoder för elever, för att eleverna uppmuntras, väcks intresse hos dem, och stimuleras, vilket sedan visar utvecklingsresultat hos elever.

Ordbilder

Gottberg (2009) nämner att plocka ut ord från sånger som man lyssnar och sedan göra olika skyltar kan vara som hjälpmedel för att barnen som har läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp att lära sig nya ord och sedan genom att repetera ordbilderna kan man lätt komma ihåg vilken ord det är samt lär sig läsa och utveckla vidare.

 Jag också anser att det är ett bra metod för läraren att använda det. Barnen får vilja och lust för att lära sig nya ord samt utveckla sina läs- och skrivsvårigheter.

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr

När kulturen knackar på skolans dörr

Wiklund (2009) påstår att dagens skolor består av mångfald och mångkulturell struktur av elever vilket gör att det blir svårare och svårare för elever som har svenska som andra språk. I nya läroplanen står det att elever måste ha färdigheter inom språket och matematiken . eftersom en stor del av elever inte kan visa resultat som det bör vara då bör man hitta andra nya vägar som kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter eller matematik svårigheter. Därför är det viktigt att lärarna bör använda estetik som hjälpmedel för barn med svårigheter.Jag anser att genom musiken kan barnen utveckla fantasin vilket sedan ger uppmuntring till att utrycka sig fritt och på sådant sätt bör alla elever lära sig att utrycka sig verbalt och tänka själv som samt bygger man ett demokratiskt samhälle där alla har rätt att utrycka sig fritt vilken också står i läroplanen krav.

Föra tanken vidare

Wiklund (2009) anser att reflektionsmetoden är en viktig del för elever i ett demokratiskt samhälle. De måste lära sig att reflektera för att genom reflektion får de mer kunskap samt utvecklar sig. Reflektionsmetoden sker genom olika utvecklings steg som förberedelsedelen, föra tanken vidare(parsamtal), föra tanken vidare(individuell reflektion), individuell reflektion, föra tanken vidare (grupp reflektion).

Jag påstår att reflektionsmetoden är väldigt viktigt för att genom olika faser lär elever nya saker från varandra och får nytt kunskap vilket sedan diskuteras mer i gruppen och gör en riktig uppfattning för olika saker och samtidigt utvecklar sig mer.

Cox Roland(2009)- Ta in musiken

Musik överallt: En checklista

Cox(2009) anser att estetik kan man använda för sin egen skull och för alla ämnen om man vill. genom olika folkmusik från olika länder i världen kan man lära sig mycket om olika kulturer i världen, vad det är för instrument de använder och varför dem dansar som de gör. Enligt författaren så kan man göra en checklista för estetiska ämnen som kan vara som ett stödd för egna idéer i arbetet till exempel:

 musik- komposition, improvisation, notkunskap, uttrycksmedel: klang, dynamik, frasering, musikhistoria, musikens roll i samhället, de historier som musiken berättar

gymnastik:

dans, motorik, rim, ramsor, rap, sånglekar

svenska:

musik som berättelse, skrivarverkstad, rim, ramsor, rap, textanalys.

Jag anser metoden med checklistan är bra för att planera som lärare och får idéer om hur man ska planera för undervisningen i förväg. Det är viktigt att alla ämne kan kombinera ämnen med musik så att undervisningarna blir mer kreativa och roliga för elever.

Estetiska läroprocesser

Cox anser att estetiska läroprocesser sker när eleverna samlar ihop kunskap som erfarenheter, känsla, upplevelser, analys och de använder musik i det hela. Svenska eleverna visar inte tillräkligt med resultat i matematiken. Det hjälper inte att eleverna tränar mer utan författaren anser att eleverna behöver förstärka estetiska perspektivet. Genom att lyssna på musik och spelar instrument väcks elevernas fantasier och man samtidigt övar på samarbete och empati. Detta ger som resultat att man förstärker självförtroendet .

 Jag anser att det är viktigt med estetik för att alla estetiks former ger till människan lust och glädje och uppmuntring för vidare utveckling och läranden i alla ämnen.

Referenser:

Cox, Roland (2009). Ta in musiken! Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.