Att känna rörelse 25/3 2011

Den dagen var vi på drama salen och vi lärde oss hur viktigt det är att barnen för röra på sig med musik. De får känna sig delaktiga och lär sig genom att härma varandra. Samt övar barnen för att samarbeta, leda, lär känna sin kroppsuppfattning, vara kreativa, träna motoriken, utvecklar sin kreativitet etc.

Studiebesök 3

Det är så häftigt när man kan sjunga till sin syster på hennes bröllop även om man är amatör. Det är modigt anser jag!:)och jag blev så fascinerade när jag lyssnade på henne.....härligt!:) 

Studiebesök 2

Jag var i Turkiet förra året och den filmklippen är från en stad so heter Pammukale. Där ä en härlig vattenljud som rinner vid de vita stenarna. Det är avslappnande anser jag fast det var mycket varmt.

Litteraturseminarium 3 23/3 2011

Musik och språk – Ulf Jederlund

Det ”mångspråkande” barnet

Enligt Jederlund(2002) använder små barn många språk spontant och deras språk räknas som olika genom deras uttryck som skratt, glädje, gråt och deras humör som orolig och lugn, deras lekspråk, sång, dans, rörelser, verbala och icke verbala språk. Barnen har en väldigt kommunikativ förmåga som utrycks på olika sätt och läraren bör hjälpa barnen genom att upmuntra och stimulera barnen för deras språkutveckling. Genom att utveckla barns kroppsspråk och rörelseförmåga skapar barnen bildspråket.  Barn som sjunger eller hittar musikpulsen i sången utvecklar de samtidigt talspråket.

Barnsyn och kunskapssyn

Jederlund(2002) påstår att läroplanerna(Lpfö 98 och Lpo94) har också ett föränderligt mål om barns utveckling och lärande. Barnen lär sig genom lek, skapande och sociala samspelet, och genom nya former av kunskap så som musik dans och rörelse utvecklar barnen kommunikationsförmågan och den musikaliska förmågan och är nästan likadant med den språkförmågan. Detta kan ske genom att barnen bör aktivt engagerar sig med musik, rörelse, dans och barnen visar sina olika erfarenheter både muntligt och skriftligt och utvecklar sig socialt.

Den musikaliska föräldern

Sättet hur man använder talljudets längd, tempo, rytm, styrka, och tonhöjd är det viktigt för barns kalls det för babyspråk. Ibland kan de höjas talljudet bara för att fånga barnets uppmärksamhet eller för att hålla kvar barns leende då ställer man frågor ja och nej för att som är som till exempel ”klockliknande” frågor. Föräldrarnas ändring av språket beror på barns ålder. Hos små barn är föräldrarna mer intonationskontruerade det ville säga att föräldrar kommunicerar med barnen med mer känslor och repetition för att barnen skall uppmuntras och utvecklas inom olika aktiviteter i förskolan.(Jederlund 2002).

Den musiska människan - Jon – Roar Bjorkvold

Barns spontansång är väldigt viktig för utvecklingen och detta kan användas av barnen genom olika situationer som till exempel när barn lär sig hoppa och samtidigt sjunger. Då känner barnen sig säkrare och lär sig både sjunga och hoppa samtidigt.

Fantasin är viktigt för barns utveckling och läranden. Fantasin kan man även utveckla genom leken och musiken. Bjorkvold(2005) anser att människan bör lyssna på sinna yttre verklighet och inre känsla. Sedan i leken bör barnen använda fantasin och vara kreativa och samt använda sång i leken som förstärker deras självkänsla och självförtroende.

Enigt Bjorkvold(2005) är musiken en viktig resurs och bör kunna användas som verktyg för läranden i förskolan. Samt användanden av instrument man börjar redan vid tidigt ålder. Många barn klarar av att spela ett instrument. Detta är genomgången från barns spontansång till de att spela en instrument. Det kan ske utan problem bara att man inte pressar barnen utan barnen få göra det med vilja.

Referenser:

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa

Studiebesök 1

Under min vfu-vecka var vi på teater med barnen och tittade på Pettson och Findus musikalen. Det uppträdde elever från kulturskolan i Borås och det var många förskolebarn som var där. De sjöng mycket bra och barnen tyckte var jätte roligt. Efteråt fick barnen återberätta sagan (musikalen )samt försökte sjunga till andra barn genom att härma kycklingarna och jag anser att det är viktigt att uppmuntra barnen att återberätta för att det lär sig kommunicera och utvecklar språket. Samt genom att lyssna på musik blir barnen glada och får lust och vilja för att utveckla och lära sig mer.

Litteraturseminarium 2 4/3 2011

Litteraturseminarium 2 – Lars Lilliestam, Musikliv

Folkmusik konstmusik och populärmusik

Enligt Lilliestam(2006) i västerländskkultur är musiken före 200 år sedan delat i konst, folk och populärmusik. Folkmusik var samling och dokumentering på tidens folkkultur, folksagor, folkvisor, folkdans och folkmusik. Detta dokumenterades sedan från män som var akademiker från stora Europas städer. Akademikerna var anonyma som jobbade för att samhället skulle förändras och genom muntliga traditioner, gehörsinlärningar visades att man var kritisk. Folkmusik kallades också som ”de breda folklagrens musik” så att till ex svensk musik kallas också för nationell musik( folkmusik). Konstmusik var i 1800- talet som konstnärlig originell, personlig, nyskapande och djup. Konstmusiken kunde man kalla som klassisk musik och det ingår symfonisk musik, kammarmusik, opera och kyrkmusik. Populärmusik är musik som många tycker om och där ingår dansmusik, schlager, visor, rock, jazz. Men idag är konst och populärmusik blandad som man kan kallas som modern konstmusik och forskning och uppfinning på något nytt ljudexperiment som aldrig hördes tidigare.

Musik och kommunikation

Lilliestam(2006) förklarar en informationsteori om kommunikation som utvecklades i 1900-talet av forskare i USA. Enligt teorin sändes information genom en sändare och mottagaren är lyssnaren som är passiv och förstår budskapet av sändaren som till exempel budskapet är musiken. Men i moderna medie- och kommunikationsforskare används inte den klasiska informationsteorin som kallades för järnvägsmodellen. Människor har olika sätt på tolkningar av budskapet som till exempel musik budskap. En annan modell som används för samspel mellan musik och budskap är konstruktionistisk eller interaktiv kommunikation där musiken betyder som hur den låter, text innehåll, visuella koder, beteenden, vem som framför musiken.

Med människan avses lyssnaren och hennes historia, kultur, fördomar etc. med situationen menas hur man lyssnar på musiken t.ex. när, var, hur, om det är levande eller inspelning. I gemförelse med järnvägsmodellen är detta modellen mer komplicerad och det är flera faktorer som samspelar i.

Att lyssna på musik

Lilliestam(2006)anser att lyssnandet på musik kan ske på flera olika sätt och det beror på situationer och hur man lyssnar, när och varför lyssnar man på musik. Människor lyssnar på musik när de är ensam hemma, från radio, i- pod, tv, på fest för att skapa atmosfär på dans, disko etc. Nästan alla ungdomar nuförtiden har sina egna inspelningsapparater och lyssnar på sin egen vald musik. I andra sidan gamla människor har ingen musik alls eller har en radio eller en gammal grammofon. Man ibland lyssnar man på musik som man inte har valt själv till exempel radion. Det finns fyra olika lyssnartekniker:1.lyssna till musik som klangkuliss där musiken blir ett trevligt sällskap, 2. Klangberusningstekniken där den” triviala omgivningen försvinner och de rus som den klangliga prakten försätter en i,”3. hantverkslyssnande där man lyssnar bara på hur de separata tonsättarna tonsätter på eget sätt, 4. innehållslyssnande där känslorna återuppstår av lyssnandet på musik.

Musik, minnen och nostalgi

Enligt Lilliestam(2006) har alla människorna sina egna berättelser om sina egna liv och erfarenheter. Det blir som en historia eller minnen och kan också berättas genom sång, cd-skivor etc. En del musikstycket som man lyssnar mins man sedan man var ung och detta kan följa med oss hela livet eller genom att lyssna på en del musikstycke känner man sig hemma och man skapar trygghet till sig själv. När människor pratar om musik pratar de om sina minnen och använder ordet nostalgi vilket betyder att man längtar hem eller till något förlorad. Minnen kan vara kopplat till olika sort av musik som lyssnades när man var ung, musik från tv- eller radio, barnvisor, en låt i film etc.

Musik och humor- och känslohantering

Lilliestam(2006) påstår att musiken är ett bra verktyg för att människorna ska få bra humor. Många lyssnar på musik för att de ville reglera sina känslor eller humor. De brukar lyssna på olika sort av musik beror på om man vill lugna sig eller avslappna. Många använder musik för att påverka sig själva och det använder ”må bra musik” eller ”depparmusik”. En del människor som mår dåligt lyssnar på deppar musik och sedan gråter från djupt och sedan mår bättre. Då rensar de ut allt bedrövelse och mår bra igen.

Musik och arbete

Enligt Lilliestam (2006) många människor lyssnar på musik när de arbetar.  Det använder musik för att uppmuntra när arbetet känns tråkigt. I dag används mycket musik på arbetsplatser. En del har sina egna apparater som lyssnar sin egen musik medan de andra lyssnar på radio på ett kollektivt sätt. I affärer används man mycket musik som blir för både personalen och som backgrund till gäster. En del gillar inte musik på arbetsplatser och det kan vara hinder för deras trivsel.

 Referenser:

Lilliestam, Lars (2006). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med människor. Göteborg: Ekeby

Litteraturseminarium 1 24/2 2011

Litteraturseminarium 1- Cox, Gottberg, Wiklund

Gottberg, Jessica(2009) - Musiken och rytmiken i praktiken.

Läraryrket är ett konstnärligt arbete

Gottberg(2009) anser att på Södra Latins gymnasium används musik drama och poesi i undervisningarna och påstår att leken är väldigt viktigt för läranden i alla åldrar. Det nämns också att metoderna som man använder i gymnasium går det lika bra att använda med yngre barn. Läraren Eva Winiarski är läraren som undervisar i Södra Latins gymnasium i ämnena svenska och religion. Hon anser att det skulle bli väldigt bra om alla lärare skulle börja med sina undervisningar genom att använda(illustrera) musik som start av en lektion. Det skulle ge mer betydelse och lektionen skulle bli mer betydelsefullt samt som det väcks känslor hos elever. Eva Wiklund jobbade själv i Waldorfskolan där de använde mycket estetik som musik, bild och drama vid deras undervisningar. Det krävs lite engagemang för lärarna att vara kreativa vid varje lektion vilken sedan ger ett bra resultat och eleverna får en känsla, inlevelse, lust och lärande om olika ämnena.

 Jag anser att det är ett bra sätt att starta lektionerna med musik eller med något annat som läraren själv skapar som till exempel olika bilder, visandet på någon pjäs av drama som passar bra till lektionen, för att det väcks mer intresse och känslor till barnen för just det som man undervisar till dem. Jag håller med författaren där hon anser att lärarna bör vara lekfulla, kreativa och hela tiden skapa nytt eller hitta nya metoder för elever, för att eleverna uppmuntras, väcks intresse hos dem, och stimuleras, vilket sedan visar utvecklingsresultat hos elever.

Ordbilder

Gottberg (2009) nämner att plocka ut ord från sånger som man lyssnar och sedan göra olika skyltar kan vara som hjälpmedel för att barnen som har läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp att lära sig nya ord och sedan genom att repetera ordbilderna kan man lätt komma ihåg vilken ord det är samt lär sig läsa och utveckla vidare.

 Jag också anser att det är ett bra metod för läraren att använda det. Barnen får vilja och lust för att lära sig nya ord samt utveckla sina läs- och skrivsvårigheter.

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr

När kulturen knackar på skolans dörr

Wiklund (2009) påstår att dagens skolor består av mångfald och mångkulturell struktur av elever vilket gör att det blir svårare och svårare för elever som har svenska som andra språk. I nya läroplanen står det att elever måste ha färdigheter inom språket och matematiken . eftersom en stor del av elever inte kan visa resultat som det bör vara då bör man hitta andra nya vägar som kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter eller matematik svårigheter. Därför är det viktigt att lärarna bör använda estetik som hjälpmedel för barn med svårigheter.Jag anser att genom musiken kan barnen utveckla fantasin vilket sedan ger uppmuntring till att utrycka sig fritt och på sådant sätt bör alla elever lära sig att utrycka sig verbalt och tänka själv som samt bygger man ett demokratiskt samhälle där alla har rätt att utrycka sig fritt vilken också står i läroplanen krav.

Föra tanken vidare

Wiklund (2009) anser att reflektionsmetoden är en viktig del för elever i ett demokratiskt samhälle. De måste lära sig att reflektera för att genom reflektion får de mer kunskap samt utvecklar sig. Reflektionsmetoden sker genom olika utvecklings steg som förberedelsedelen, föra tanken vidare(parsamtal), föra tanken vidare(individuell reflektion), individuell reflektion, föra tanken vidare (grupp reflektion).

Jag påstår att reflektionsmetoden är väldigt viktigt för att genom olika faser lär elever nya saker från varandra och får nytt kunskap vilket sedan diskuteras mer i gruppen och gör en riktig uppfattning för olika saker och samtidigt utvecklar sig mer.

Cox Roland(2009)- Ta in musiken

Musik överallt: En checklista

Cox(2009) anser att estetik kan man använda för sin egen skull och för alla ämnen om man vill. genom olika folkmusik från olika länder i världen kan man lära sig mycket om olika kulturer i världen, vad det är för instrument de använder och varför dem dansar som de gör. Enligt författaren så kan man göra en checklista för estetiska ämnen som kan vara som ett stödd för egna idéer i arbetet till exempel:

 musik- komposition, improvisation, notkunskap, uttrycksmedel: klang, dynamik, frasering, musikhistoria, musikens roll i samhället, de historier som musiken berättar

gymnastik:

dans, motorik, rim, ramsor, rap, sånglekar

svenska:

musik som berättelse, skrivarverkstad, rim, ramsor, rap, textanalys.

Jag anser metoden med checklistan är bra för att planera som lärare och får idéer om hur man ska planera för undervisningen i förväg. Det är viktigt att alla ämne kan kombinera ämnen med musik så att undervisningarna blir mer kreativa och roliga för elever.

Estetiska läroprocesser

Cox anser att estetiska läroprocesser sker när eleverna samlar ihop kunskap som erfarenheter, känsla, upplevelser, analys och de använder musik i det hela. Svenska eleverna visar inte tillräkligt med resultat i matematiken. Det hjälper inte att eleverna tränar mer utan författaren anser att eleverna behöver förstärka estetiska perspektivet. Genom att lyssna på musik och spelar instrument väcks elevernas fantasier och man samtidigt övar på samarbete och empati. Detta ger som resultat att man förstärker självförtroendet .

 Jag anser att det är viktigt med estetik för att alla estetiks former ger till människan lust och glädje och uppmuntring för vidare utveckling och läranden i alla ämnen.

Referenser:

Cox, Roland (2009). Ta in musiken! Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Vetenskaplig artikel 9/2 2011

Making musical sense: the multimodal nature of clarifying musical listening

Niklas Pramling a* and Cecilia Wallerstedt b                                                                         

Department of Education, University of Gothenburg, Sweden; b Academy of Music and Drama,

University of Gothenburg, Sweden

Vetenskapliga artikeln som jag valde handlar om barns 4-8 års ålder och deras färdigheter på lyssnanden av musik genom att tolka och multimodalitet som hjälper barnen att själv skapa och påverka informationen som de får. I detta fall har Pramling & Wallerstedt gjort en studie i skolan med barn vid musikundervisning och analyserat hur barn lär sig att kommunicera verbalt och tolka olika sorter av musik genom gestaltning, verbalt tolkning eller ritanden. Analysen har forskarna gjort för att visa hur barn med läs- och skrivsvårigheter kan lära att uttrycka sig verbalt genom att kommunicera med varandra eller gesthalta vid lyssnandet och tolkandet av någon slags av musikstycken.

Det är viktigt att nämna hur barn lär sig i sådana situationer och hur musiken påverkar deras utveckling, vilka typer av kommunikativa verktyg används i dessa undervisningsmiljöer, vad är lärarnas roll i denna typ av interaktion, hur undervisar lärarna och utmanar barnen för att kommunicera med varandra både de verbala och icke verbala barnen och på vilket sätt förstår man dem samt deras utveckling. Skolorna om undersöktes var inte särskilt engagerade med musikämnen . Lärarna var inte tillräkligt praktiserande musiker. Forskarna var intresserade om barns musikaliska läranden i en miljö med icke musikaliska lärare. I denna analys deltog 20 barn i tre lektioner där det fanns barn som inte hade svenska som modersmål. Analysen gjordes vid tre lektioner, 2 av dem var i skolan och 1 lektion i en förskola i Sverige. Syftet med två första lektionerna var att utmana barnen att representera musikstycken genom att rita på papper. Den tredje lektionens syfte var att utmana barnen få att röra sig fritt i rummet och samt lyssna på musikstycken. När musiken tog slut fick de berätta om det som de hörde och gissa om vilka instrument som spelades i musikstycket, samt fick de också använda papper för att rita.

Resultatet blev så att en del barn som har svårt att kommunicera gjorde olika sorter av rörelser istället och de barnen som kunde ordet fick prata och berätta, som till exempel vilken instrument de hörde, och en annan grupp av barnen fick rita. Läraren fick hela tiden kommunicera med barnen genom att ställa frågor till barnen och uppmuntra dem för att prata och samt lärde barnen om olika instrument namn. På de sättet utvecklade barnen samarbetet med varandra, verbala kommunikationen, fantasin och fick lära sig nya ord. Lärarna ansåg att de fyller viktiga roller i barns musikaliska läranden i dessa situationer. De omformulerar deras förslag i institutionella termer, utmanar dem genom att hjälpa barnen att förtydliga och förklara med vad de menas med till ex. gest.

Ett sådant sätt av undervisningsmetoder skapar samordning mellan barnets perspektiv och lärarens perspektiv. Det samt sker en utvecklingsprocess där barnen grundas från tidigare erfarenheter, eller visar känslor. Det är också ett bra sätt om för integration och untanförskap. Barn som har svårt att kommunicera kan få möjlighet att visa sina känslor med gester utan att använda ord. Författarna anser att gester fungerar inte bara för att kommunicera utan gester är er det kommunikativa och psykologiska verktyget som kan vissa barns känslomässiga situation också.

Forskarna anser att det är en stor utmaning för barnen att gå mellan det icke verbala i den verbala aspekten av kommunikationen. Studien visar hur barnen utvecklar sig och på vilket sätt hjälper lärarna att göra det.

Referenser:

Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2009). Making musical sense: The multimodal nature of clarifying musical listening.. Music Education Research.  11:2, s. 135-151

Musikprojektet - utdrag 12/3 2011

Vår process

Vi inledde detta musikprojekt med att dela in oss i gruppen om vilken arbetsuppgift vi ville ha i en musikpjäs. Till uppgift valde vi att spela instrument och sjunga de sånger vi tidigare under kursen skrivit och komponerat musik till. Vi hade cirka tio dagar till vårt förfogande och målet var att lära oss en låt per dag. Det gick dock snabbare än tänkt, då vi blev säkrare på instrumenten desto mer vi spelade och blev klarare över upplägget i musiken.

Efter att låtarna satt var nästa steg att bli samspelt med kören, vi övade både under repetitionerna av pjäsen och avskilt. Detta för att bli så synkroniserade som möjligt, att starta samtidigt och att sjunga i samma takt och ton. Vi har diskuterat och kommit med förslag, testat och provat oss fram för att se vilka metoder som fungera och framförallt blir bra till pjäsen.

Genom denna process har vi fått lära oss at hantera olika instrument som vi tidigare haft lite eller ingen kunskap alls om, piano, bas, gitarr, trumma och rytminstrument. Då merparten av oss i musikgruppen är nybörjare på att spela något instrument och att sjunga i grupp/band har vi fått lära oss att träning ger färdighet. Men för att utvecklas krävs det att man utmanar sig själv i att pröva spela, använda rösten, lyssna efter de olika tonerna och till varandra för att kunna bli samspelta.

Med barnen

I läroplanen för förskolan (2010) står skrivet att barnen skall få utveckla ”sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”(s.12). Genom att tillhöra musikguppen under ett musikprojekt som detta kommer barnen att få skriva egna texter, komponera musik, spela in sina låtar, spela låtarna på instrument, sjunga låtarna och kunna framföra de för publik. På så sätt ges barnen möjlighet att utmana sitt kreativa skapande.

När barnen själva skriver egna texter som det sedan arbetas vidare medI Läroplanen för förskolan (2010) står det skrivet att vi skall låta barnen utveckla ett ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(s.12). Det som utvecklas och tränas hos barnen när egna texter skrivs är bland annat fantasin, ordkunskap, uttal, betoningar, rim, meningsuppbyggnad, läsförståelse, rytm och takt. Barnen arbetar med språket både skriftligt och muntligt, och de får också fundera på om texten de skrivit har en röd tråd, om den är beskrivande eller berättande.

Genom att skapa egen melodi till texten och komponera denna kommer de att upptäcka att textens innehåll kan förstärkas. Vilken typ av ackord som vi kan använda för att förstärka känslor, spela i moll eller durackord. Vad för takt som passar in och här lyfta in hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnot. Viktigt att tänka på när vi använder instrument är att de anpassas efter barnens förmågor och utveckling, det ska kännas kul och meningsfullt. Barnen får göra egna reflektioner då de ges möjlighet att få lyssna på sig själva i ljudupptagningar. Det som även utvecklas är bland annat samarbete barnen emellan, finmotoriken, rösten då den används i olika tonlägen och styrkor, takten och rytmen. Just begrepp som starkare och svagare blir konkreta för barnen, även begreppen snabbare och långsammare blir tydligare. I FN:s konvention om barnets rättigheter (2009) står det skrivet att ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.”(s, 28-29).  

  

Vfu veckan -16-20/5 2011

Momentplanering Massagesaga

Syfte:

Syftet med aktiviteten är göra barnen lugna, öka deras empati till varandra, deras kreativitet, samhörighet, självkänsla och kroppskännedom.

Förberedelse:

Ta fram lugn instrumentell musik att ha som bakgrund till sagan (sång/text till musiken distraherar)

Fråga barnen om de vill ge och få massage, om ett barn inte vill så kan hon/han bara ligga och vila och lyssna till sagan och musiken. Tvinga ingen att vara med, men är man med så får man vara med hela tiden (man kan inte bara få massage och sen gå ur, då får inte det andra barnet massage)

Genomförande:

Dela in barnen i par, förslagsvis genom att leka en lek där de delas upp två och två automatiskt utan att det blir kompisval.

Om ett barn blir över så får han/hon bli masserad av pedagogen.

(Vid jämnt antal barn kan man visa rörelserna på en annan pedagog eller i luften.)

Barnen kan antingen sitta på stolar eller så ligger den som ska bli masserad på mage på golvet och den som masserar sitter på knä bredvid.

Starta musiken på låg volym och läs sagan (se bilaga) med lugn röst

När sagan är slut byter barnen plats så att alla både ger och får massage.

Avslutning:


När sagan är läst två gånger – låt musiken vara på en liten stund till och låt barnen få vila utan massage, sedan får barnen sträcka på sig i sin egen takt innan man övergår till en annan aktivitet.

Resultat

Jag genomförde aktiviteten med barn från 4-5 års åldern. Aktiviteten gick stålande och barnen tyckte att det var roligt för att de kändes så att de behövde lyssna på lite lugn musik och samt öva på att koncentrera sig. 

Referens:

Denna massagesaga är hämtad från http://www.sagokistan.se/massagesaga.htm

Momentplanering 2 Gömma nyckeln, med ljud

Material

• Nyckel eller något annat att gömma, jag väljer ett gosedjur
• Trummor, eller några andra instrument

Genomförande

Deltagarna sitter i en ring på golvet. Lekledaren väljer en person, om det är många barn kan lekledaren välja två som tillfälligt får lämna rummet. En annan deltagare (eller två) får ett föremål att gömma någonstans i rummet.
När föremålet är gömt kallas personen tillbaka in och ska nu leta rätt på det. Med de andra barnens instrument, förslagsvis trummor markerar barnen hur nära eller långt letaren är från föremålet. Ju närmre desto snabbare slag. När föremålet är upphittat väljer lekledaren ut en ny person som får lämna rummet medan letaren nu blir gömmare. Innan leken börjar kan det vara bra att barnen får pröva på att spela stark, svagt, långsamt och fort på instrumenten för att leken skall fungera.

 Syfte

De deltagande får i denna lek träna på att samarbeta med att spela instrumenten tydligt så att den som letar vet när hon/han är nära det gömda föremålet samt öva sin hörsel och motorik på att spela. I denna lek får även personen som letar efter att lyssna riktigt noga om instrumenten spelas stark, svagt, långsamt och fort på instrumenten. Uddén(2004) menar att en stor del utav leken handlar om samspel och kommunikation i form utav rytmer, verbalt och i med hjälp utav kroppen. I denna lek får barnen träna på att kommunicera med ljud. Man kan även göra denna lek mer utmanande igenom att den som letar har ögonbindel och bara använder sitt hörselsinne, detta fungerar dock bättre i mindre barngrupper.

Resultat 
 Aktiviteten genomfördes med barnen i 4 till 5 års åldern. Det gick jätte bra, barnen var så lekfulla och de ville inte sluta med leken utan de fortsatte att leka själva en stund till. Det ger mig glädje att bara se barnen att de fick lust och vilja för leken och att de är kreativa och samarbetar med varandra på ett rätt sätt.


Referenser:

http://www.lekarkivet.se/lekar.php?sida=1&kat=pop#267

Uddén, Berit. Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. 

Inspelning studio-5/4 2011

Det var dags att spela in våran låt.Läraren Tobias hjälpte oss och vi delade oss i solo sångerskor och i grupp sångerskor:) Jag kände mig lite stressig i början men sedan blev jag jätte lycklig när jag lyssnade på hur vi sjöng.Det blev en jätte finn låt till slut. I den låten som vi spelade,jag sjunger och spelar trumma. 

http://pingpong.hb.se/courseId/13292/projectGroup/401055/node.do?id=6988580
När man är ute i verksamheten kan man med barnen skriva text och komponera egna låtar med musik och melodi. Det är roligt och samt utvecklar barnen deras fantasi och samarbetet med varandra.

Att göra en låt-21/3 2011

Efter att vi skrev våra texter vi fick lite hjälp av läraren Jörgen om hur vi skulle lägga en melodi till texten. Det var inte så enkelt faktiskt men till slut bestämde vi om melodin. Sedan bestämde vi i gruppen att några skulle spela instrument och till slut blev låten färdig komponerad:) nu är det bara inspelningen kvar!!! spännande.....

Att skriva texter- 28/2 2011

Vi hade föreläsning med Jörgen Larsson  där vi lärde oss skriva egna texter som sedan skulle man komponera egen melodi till låten. Alla i klassen kom överens för att vi skulle ha samma tema till låtar.Det blev låtar om drakar och om olika känslor. De bestämde vi för att sedan skulle vi använda samma låtar till musikalen. Vi delade oss i egna studiegrupper och började skriva låten. I våran grupp skrev vi om:


"En rädd och liten drake"


En rädd och liten drake gick i skogen stor
Han visste att i skogen en prinsessa bor
Han smyger under buskar bland träd och löv han luskar
Att finna någon hjälp ja han tror han tror.


Han hörde steg som kommer ännu närmare
Han blev så rädd att hela benen darrade
Drakos stora fötter satt fast som trädets rötter
Prinsessan kommer närmare och närmare.


Plötsligt Drako känner en kall och läskig hand
Den tillhör ju prinsessan av detta land
Prinsessan bara ljuger och luras gör hon jämt
Vi måste hjälpa Drako, det är inget skämt.

Tillverka rituella trummor- Måndag 14/2 2011

Min egen tillverkad trumma :)  

Vi fick för uppgift att tillverka egna trummor.Det var roligt och det tog inte så lång tid innan alla tillverkade sina egna trummor och sedan fick vi spela och använda vara egna trummor.Jag tycker väldigt mycket om att trumma och jag är helt säker på att jag kommer att använda mycket med barnen när jag är ute i verksamheten.

En annan tillfälle fick vi spela trummor och jag hade roligt för att som sagt jag gillar att trumma. Vi hade lektion med Tobias Ruhtenberg och vi lärde oss att trumma. Man kan även använda trumma när man jobbar med barnen. Genom att trumma lär barnen på att hålla takten och rytmen och samt utvecklar motoriken.

Taktarter, bollar och notvärde- 11/2 2011

Den dagen träffades vi på dramasalen där vi med hjälp av bollar fick lära oss olika takter och samt dansade runt.sedan gick vi till musiksalen där vi lärde olika notvärden. Vi delade oss i grupper och klappade olika takter för olika noter som för en hel not, halv not, fjärdedelsnot, åtondelsnot och sextondelsnot. 

Dra igång en låt & lära ut en sång - 7/2 2011

Den dagen fick vi lära oss hur man kan lära ut en sång till barnen. Marie förklarade till att man lär en sång genom att

 -frasvis-härma, rimord-hänga upp minet på, glömord- medvetet sjunga tokigt, genom att använda bilder som hjälpmedel, byta ut ord,lära en del först t.ex. refreng, genom rörelser, tecken, dans etc. Det var inte så lätt att lära sig sjunga utan papper men vi fick öva på det;spännande och roligt.Jag tycker mycket om att sjunga och dansa för att musiken är någonting som jag är uppväxt med. 

När man jobbar med barnen är det viktigt att

tänka på att använda olika hjälpmedel som till ex. bilder för att barnen för lättare koma ihåg, använda tecken, och samt repetera några gånger tills de behöver.

Tillverka ljudverktyg- Fredag 4/2 2011

Vi tillverkade olika  ljudverktyg i bildsalen. Sedan fick vi prova alla våra instrument hur de låter.Jag tillverkade en instrument som det är lik en turkisk instrument som heter kanun och som har olika toner när man spelar.Vi provade våra instrument först några personer och lyssnade på sedan fick vi alla spela. Det var roligt och spännande och man kan skapa instrument i förskolan med barnen genom att använda material som finns och sedan höra instrumentet hur det låter. 

Färg, ackord, gitarr och piano - Tisdag den 1/2 2011

Den dagen fick vi lära oss om instrument, ackord och färger. Vi lekte en lek med fallskärm som hade olika färger som grön, gul, röd och blå. Sedan fick vi spela de instrument som låg på samma färg i fallskärm. efteråt spelade vi alla instrument samtidigt. det var roligt och intressant att höra olika instrument samtidigt.

Vi lärde oss olika ackord på olika instrument genom att underlätta med färger som D,A7, G OCH EM ackord i gitarr. D - röd färg, A7- grön,G-gul och Em- svart. vi övade att spela med hjälp av olika färger.Jag spelade gitarr första gången och tyckte att det var jätte roligt och inte så svårt som jag trodde.